malinsminut

Men goda tider var det har spökat här inatt...ni skulle bara veta! Om ni inte tror på sånt kan ni ju scrolla vidare för då är det ändå inte så intressant för er =) i alla fall så sov jag i godan ro i soffan som vanligt. Jag somnade tidigt men klockan två vaknade jag i ett kolsvart vardagsrum av att nån höll på att kväva mig på ett märkligt sätt. Ja alltså det kändes ungefär som att nån höll på att dränka mig..jag kan inte förklara...jag hostade och försökte andas och höll på ett tag..jag blev ju i alla fall klarvaken efter den där pärsen. Mycket otrevlig stämning i rummet. Dessutom hade båda hundarna lagt sig OVANPÅ mig vilket aldrig har hänt tidigare...dom verkade oroliga över huvudtaget för Lillemaj började gå runt och gnälla och gny runt bordet. Hon stod några meter från soffan och liksom bad att få hoppa upp för hon verkade inte våga. Bara stod och gnällde. Jag lyfte upp henne och då kröp hon direkt under täcket, vilket heller aldrig har hänt förr. Jag trodde dessutom att lamporna i matsalen skulle blinka sönder...och så knakade det som vanligt här och där. Jag satte på lite musik för att få annat att tänka på och till slut somnade jag ju om, men nattsömnen blev mycket orolig och det är första gången på 4 år som Lillemaj har legat ovanpå mig eller tätt intill mig HELA natten! Hon brukar ju sova på golvet annars...jag drömde ju också hemska mardrömmar hela natten..mörka drömmar, natt hela tiden och bara svart överallt...en person som jag tycker väldigt mycket om var helt galet dum och nonchalant och gjorde precis allt för att göra mig ledsen och Annika, den lilla stackaren, förvandlades till en uttorkad gran när klockan slog halv 3. Ja, skratta ni, men i drömmen var jag så förtvivlad så ni skulle bara veta! Jag försökte sätta henne i vatten i hopp om att hon skulle bli människa igen, men det gick inte...sen var det massa andra hemskheter också, men det ska jag inte tråka ut er med..


Imorse när jag vaknade kunde jag knappt öppna ögonen...kände mig mer trött än innan jag somnade. Direkt jag hade klivit upp kom Annika och jag bara nämnde att det hade spökat inatt så sa hon "Ja, jag kände det på en gång...det blev liksom svårt att andas. Jag kände det här (och höll sig för halsen)". Ja, hela atmosfären var spökig...usch..det där tänker jag inte vara med om några fler gånger...jag ska nog dra iväg ett mail till ni-vet-vad nu. Otäckingar!

En annan intressant sak...Annika sa idag: "Jag har kollat på bilderna från efterfesten och OJ vad det måste ha varit många spöken i farten! Till och med i 'den lugna hörnan'..!" Ja, precis vad jag också tänkte! Jag rakt pratade med mamma om det igår...på söndan, alltså dagen efter, hade inte mindre än SJU (7) lampor gått samtidigt. Jag tror inte ens jag har varit med om att det har gått två lampor samtidigt nångång...men sju? Va..jag fattar ändå inte, tyckte dom att det var bra eller dåligt? Jag gissar på bra...det har ju alltid varit fester här så dom är nog glada....eller åtminstone intalar jag mig själv det...

En tredje sak hände natten mot lördag...jag låg som vanligt och sov i soffan och vaknade av mig själv klockan två eller nåt...kolsvart som det ska vara när man sover...så, hux flux, startade tv:n. Den blev bara alldeles vit, alltså ingen bild. Jag bara stirrade på den helt skräckslagen...sen stängde den sig själv igen. Jaha, jag var ju för rädd för att kliva upp så jag fick lyssna på lite musik igen och försöka somna om...märkliga spöken.

De där bilderna förresten...dom sägs vara på riktigt..läskiga är dom!

Hmm...vad tror ni? vad vill dom?